vill helt plötsligt gå på dagis. Hon brukar ju som sagt vilja vara hemma när hon är hos mig, men nu har hon ändrat sig. Jag ringer till dagiset och frågar vilka dagar jag har till henne. (har 15 timmar) Måndag, tisdag och torsdag. Vi bestämmer at hon ska åka dit imorgon. Då säger hon,
-Jag måste göra mig iordning tills imorgon, jag behöver lite snygga kläder...
-Du har ju massor med kläder, säger jag...
-Men inga snygga...
-Jag har precis tvättat din nya lila klänning....
-Ja, men då behöver jag lite smycken och så där....
-Smycken????
-Ja, så Oliver blir förvånad....
Jaha, det var alltså det de handlade om....en kille....Ja, det ska börjas i tid!
Och så var det den där jäkla vallningen. Det är verkligen snabba svängar mellan hopp och förtvivlan. Efter besöket hos Ewa kände jag mig rätt hoppfull, sen var vi till Peter och då kändes det nattsvart igen. Sen var vi till Peter igår igen, och då kändes det rätt bra igen. Idag tog jag ut fåren och tänkte att nu ska det väl gå ganska bra. Nähädu, knappast. Speedo med knäck i öronen. Nu är jag stenhård med att gör hon inte som jag säger så får hon det besvärligt. Men hur många himlar ska ramla ner, och hur besvärligt ska hon ha det innan hon fattar att det är bättre att göra som matte säger, för då får man arbeta?? Det är inte kul alls. Hade jag varit den gråtmilda typen så hade jag satt mig ner och grinat....... Imorgon kommer Marie hit, då blir det nya tag....
Nu väntar lite rolig aktivitet....städning och tvättvikning....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar