Igår kom tjejerna hem från sin pappa. Jag som känt mig väldigt trött och dyster ett par dar (för lite sömn, julstök och krångliga lamningar...) kände mig såklart genast gladare. Magnus lovade mig lite sovmorgon, han tyckte jag skulle stanna inne och mysa lite med tjejerna på morgonen. Nu är det ju bara så att Linna har verkligen fått för sig att jag ska försvinna på nåt vis. Hon följer mig som en skugga. Jag får knappt gå på toa ifred.
På kvällen när vi nattade så var hon lite bekymrad över att jag skulle gå en nattrunda. Hon ville att jag skulle vara inne hela tiden. Jag förklarade att jag måste gå ut och kolla i lagårn så inget går snett där, och att hon ändå skulle sova, och att Magnus var inne.
Hon somnade, och när vi la oss så hade jag inte hunnit somna förrens hon kom in till oss. Vi la oss i hennes säng och hon somnade om. Sen kunde inte jag somna. Låg och tänkte att hon vaknar väl snart igen. Vid 2 ringde klockan och jag hade precis slumrat till. Magnus tog vändan ut till lagårn. Strax efter han kommit in så kom Linna över igen. Den här gången kunde hon inte somna om, och inte skulle hon berätta vad det var som bekymrade henne heller. Strax före 5, (när jag var så trött så man känner att man håller på att tappa förståndet) så sa jag lite argt till henne (inge bra mamma här inte...)att nu fick hon tala om för Magnus vad som var fel, sen gick jag ut i lagårn. Hon var såklart jätteledsen, när jag kom in så hade hon o M pratat lite. Hon tror på fullaste allvar att om jag t ex går ut till lagårn så kommer jag kanske inte tillbaka mer. Och så ville hon bo hos oss hela tiden. Det lär ju inte gå hem hos deras far. Ja, nog om det. Hoppas det går över snart.
Idag åkte vi med ett lamm till veterinären igen. Den här gången ringde jag en fårbonde i närheten, som även är lite veterinär. Det var ju verkligen mycket smidigare. Han tog lammet mellan knäna, så tryckte han dit två små "clips" i ögonlocket, sen var det klart. Han sa att vi fick gärna höra av oss igen om det blev krångel. Ja, det gör vi nog gärna!!
men du; du skulle ju inte oroa dig så mycket;-)
SvaraRaderahär kommer en länk som kanske lugnar lite http://www.growingpeople.se/templates/Page.aspx?id=11713&del=3
Men jag lider med dig - det är inte så lätt att vara pedagogisk och korrekt när man håller på att tappa förståndet av trötthet. Hoppas det lugnar sig snart.